Nystart

20.10.2018

Förr eller senare kommer vi alla till en punkt i livet då man känner att man fått nog av sitt liv så som det ser ut. Gränsen är nådd och bägaren rinner över. Det är nu eller aldrig. Jag nådde en sådan punkt våren 2015. Efter att ha kämpat mig igenom många svåra upplevelser under barndom och uppväxt stod jag nu inför mitt livs utmaning.

Efter 17 års sjukdom med diffusa läkarutlåtanden och feldiagnoser hade jag äntligen fått rätt diagnos, Myalgic Encephalomyelitis (ME). Det är en kronisk neurologisk sjukdom. Jag hade långsamt blivit sämre år för år och nu gav sjukdomen mig en handikappande energilöshet. För några timmar en gång i veckan lyckades jag samla tillräckligt med energi för en fikaträff med min bästa vän eller en middag på restaurang med min sambo. Annars var jag i princip fånge i mitt eget hem och sängliggande största delen av tiden. 

Den fysiska ansträngningen av att ta en dusch eller tömma diskmaskinen gav mig illamående, yrsel och hjärtklappning. Många gånger kröp jag till toaletten för att undvika att trilla omkull. Dagarna var gråa och innehållslösa. Alla mina vänner utom en hade försvunnit eftersom jag aldrig orkade umgås med dom. Jag insåg att jag och min dåvarande sambo var två väldigt olika personer med olika prioriteringar i livet och det gick inte längre att blunda för det. Jag var sjukpensionär och kunde inte jobba. Alla mina intressen hade jag tvingats lägga på hyllan.

Läkarna hade talat om för mig att jag inte kunde förvänta mig någon förbättring i min sjukdom utan fick lära mig acceptera att det var så här mitt liv skulle se ut nu. Jag gick igenom ett sorgearbete där jag sörjde den livskvalité jag förlorat och alla framtidsplaner jag aldrig skulle kunna förverkliga. Jag kom till den punkt då jag var beredd att acceptera läget. Men jag vägrade att göra det innan jag uttömt alla möjligheter till ett bättre liv. Acceptera kunde jag göra men inte ge upp.

Allt i mitt liv behövde plockas upp till ytan och omvärderas. Alla uppfattningar om mig själv och omvärlden. Alla värderingar och livsmål. Hur såg mitt liv ut i dag? Hur såg mitt drömliv ut? Vad behövde jag göra för att ta mig så nära drömbilden jag kunde komma? Det var dags att göra en helomvändning i livet...

Idag ser mitt liv mycket annorlunda ut. Jag bor själv i min egen lägenhet där jag stormtrivs. Jag springer tre gånger i veckan, promenerar halvmilen tre gånger i veckan och kör lätt styrketräning hemma. Jag äter hälsosam mat som jag lagar själv. Jag träffar hela tiden nya underbara människor som berikar mitt liv och öppnar dörrar till nya insikter och lärdomar. Människor som delar min syn på livet och ger energi tillbaka istället för att endast tömma mig på min. Jag testar nya saker jag aldrig trodde jag skulle våga göra och får erfarenheter jag aldrig kunnat drömma om. Jag börjar förstå vad det är meningen att jag ska göra med mitt liv, vad jag kan bidra med. Jag kämpar ständigt med att få vardagen att gå ihop och att få energin att räcka till. Jag gör misstag. Jag halkar av banan och får börja om igen och igen. Men jag är på väg åt rätt håll nu och jag älskar mitt liv mer än någonsin!

Jag har under många år fått påtryckningar från flera håll att jag ska dela med mig av mina råd och erfarenheter och sprida min kunskap för att hjälpa andra. Jag inser idag att jag egentligen gett råd och väglett andra under hela mitt liv men att det alltid skett tyst och diskret i skymundan eftersom jag aldrig känt mig bekväm med publik. Men eftersom jag nu är inne i en period då jag aktivt jobbar med att utmana den rädslan så funkar inte den ursäkten (ens för mig själv) längre... Nu är det dags att ta steget ut på scenen i form av en egen blogg.

Vad kommer då den här bloggen att handla om? Temat kommer att vara sökandet efter den bästa version av sig själv. Jag kommer inte skiva om min sjukdom. Jag kommer heller inte gå in i detalj i alla jobbiga saker jag varit med om i livet. Ibland kommer jag ta exempel ur mitt eget liv för att belysa ett problem som kan uppstå men mitt fokus kommer ligga på förändring och resan mot ett bättre liv. Jag tycker lösningar är mer intressanta än problemen i sig.

Jag kommer dela med mig av tips och råd som funkar för mig och jag kommer bjuda på mina misstag och kunskapen jag fått av dessa. Observera att allt jag skriver här bygger på mina egna tankar och erfarenheter, jag har ingen tjusig titel jag kan glassa med (även om jag ibland går under smeknamnet Dr. Malin). Fördelen med det är att jag kan bjuda även på min barnsliga och tokiga sida eftersom jag inte har några seriösa förväntningar att leva upp till.

Så packa din väska lätt, det blir en lång resa tillsammans. Vi kommer jobba oss uppför många branta backar och däremellan få njuta av att glida ner på andra sidan med vinden i håret och ett leende på läpparna. Ibland kommer det vara två steg framåt och ett tillbaka och ibland susar vi fram så fort att vi måste stanna upp och kolla på kartan att vi verkligen är på väg åt rätt håll. Men en sak kan jag lova dig: det kommer bli en spännande resa!

För er som ändå vill veta mer om sjukdomen ME så kan ni läsa vidare på egen hand här: https://rme.nu/om-me-cfs/


Relaterade inlägg:

Att kliva ur offerrollen

Fyra Grundpelare till lycka - Del 4, Ta reda på vad som tänder din gnista

Kraschade nyårslöften